Kejsarsnitt – en allt större del av förlossningsvården

Andelen graviditeter som avslutas med kejsarsnitt har de senaste trettio åren ökat dramatiskt i Sverige liksom i hela västvärlden. Bakom denna ökning finns både sociala, medicinska och psykologiska skäl. Vi eftersträvar att så många mammor som möjligt ska få en naturlig och normal förlossning och en positiv upplevelse av den, säger Eva Eneroth, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhusets förlossningsavdelning i Solna.

Kejsarsnittsfrekvensen har de senaste trettio åren ökat från fem till ungefär 25 procent. På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna föds 5 000 barn per år. Tjugotre procent av dessa förlöses med kejsarsnitt. Av dessa cirka 1 150 kejsarsnitt utförs 60 procent akut, resten är planerade, och båda kategorierna ökar stadigt. Andra sjukhus visar liknande siffror, men Karolinska i Solna ligger relativt högt beroende på närheten till Astrid Lindgrens Barnsjukhus, som gör att man tar emot fler riskgraviditeter där det behövs högspecialiserad neonatalvård.Bilden bakom utvecklingen mot fler kejsarsnitt är komplex. Bidragande faktorer är att kvinnor i dag väntar längre med att skaffa barn, och risken för kejsarsnitt ökar med stigande ålder. Man skaffar också färre barn, vilket betyder att andelen förstföderskor är större.

Modern teknik ger oftare skäl till kejsarsnitt

Andra skäl är att det finns fler och bättre instrument för fosterövervakning, vilket skapar mer oro och skäl till ingripanden. Samtidigt är det en större arbetsbelastning på förlossningsavdelningarna i dag än förut, framförallt på jourtid, och det finns mindre personal till varje födande kvinna. Dessutom har anmälningarna till ansvarsnämnden ökat för obstetriker, liksom för övriga specialister.- Man blir aldrig anmäld för att man gör ett kejsarsnitt, utan för att man avstår, påpekar Eva Eneroth. De ändrade villkoren för förlossningskonsten och vårdpersonalens arbetsvillkor är inte det enda som påverkar den stigande kejsarsnittstrenden. Många kvinnor efterfrågar ett planerat kejsarsnitt, bland annat på grund av förlossningsrädsla.

Dagens kvinnor ställer krav på planering

Eva Eneroth tror att förlossningsrädslan kanske inte bara handlar om rädsla för smärta utan om rädsla att tappa kontrollen. Det finns ett motstånd mot känslan att vara utlämnad och man vill planera sitt liv mer i detalj, menar hon. I Stockholm beror kvinnornas rädsla för att föda vaginalt också på osäkerheten med att inte veta om de får plats och i så fall på vilket sjukhus. Ungefär 10 procent av de födande kvinnorna i Stockholm blir hänvisade till annat sjukhus. Om man däremot planerar ett kejsarsnitt har man en garanterad plats, och man slipper oroa sig.

Etiskt dilemma

Patientens rätt till medbestämmande gör att man inte kan neka henne kejsarsnitt om det är detta hon önskar. Obstetriker, som Eva Eneroth, måste därför räkna med att utföra operationer som kanske inte är medicinskt motiverade. Nackdelar med en kejsarsnittsoperation är risken för medicinska komplikationer som blödningar, infektioner och blodproppar, att det gör mer ont efteråt, att man får ett ärr på magen, och att risken för komplikationer i samband med nästa graviditet ökar.

Auroragrupp för förlossningsrädda

Med god information inför förlossningen kan man motverka en stor del av den gravida kvinnans rädsla. Eva Eneroth berättar att information oftast ger goda resultat. Mammorna blir väldigt nöjda när de upptäcker att de klarade att föda normalt utan någon större medicinsk intervention. Mammor med rädsla för förlossningen har möjlighet att få komma till Auroramottagningen på Karolinska i Solna för att få samtalsstöd och information. Man har mycket goda resultat av denna verksamhet.

Oviss framtid

Samtidigt som man diskuterar orsakerna till den stigande kejsarsnittsfrekvensen debatteras om det egentligen är något att oroa sig för, eller om det helt enkelt är rätt och rimligt att frekvensen ligger runt 25 procent, eller ännu högre. Här finns olika synsätt, även bland obstetriker. Vissa har en mycket liberal inställning till kejsarsnitt medan andra, som Eva Eneroth, är rädda för att det banar vägen för en ytterligare glidning bort från den naturliga vaginala förlossningen och den erfarenhet i förlossningskonst som barnmorskor och läkare är stolta över att få bistå den födande kvinnan med. - Debatten går vidare, medan vi på Karolinska gör vad vi kan för att hjälpa alla mammor att få en så naturlig och positiv förlossningsupplevelse som möjligt, avslutar Eva Eneroth.

Text: Sabina Bossi

Karolinska sjukhuset